Idag ska jag försöka att få lite pluggande gjort, i alla fall lite läsande. Ska bege mig till biblioteket och låna Thomas More - Utopia: Landet Ingenstans, sedan bara sätta mig och njuta av den med en kopp te. Låter som rogivande pluggning om renässanshumanismen.  Sir Thomas More, född 7 februari 1478 i London, England, död 6 juli 1535 (avrättad) i London, England, var en engelsk politiker, humanist och författare. Han vördas som helgon inom Romersk-katolska kyrkan. (Lånad av Wiki) Nedan ser ni hur Thomas Mores Utopia såg ut.

För er som inte vet så studerar jag på Linköpings Universitet och håller på att läsa min allra sista termin för att kunna ta ut min filosofie kandidatexamen i Medie- och kommunikationsvetenskap / historia. Denna termin läser jag alltså Historia 2, mitt s.k. andra ämne i min examen som man måste ha och jag är mitt uppe i uppsatsskrivandet om just Stockholmsutställningen och hur två svenska tidningar, DN och SvDs nyhetsbevakning genomsyrades av den framtidstro/utveckling och nationalism som rådde i Sverige under sekelskiftet.

Jag har en del kvar på min avslutning och lite så, men tiden börjar bli knapp och jag är perfektionist när jag skriver och det är aldrig bra när det är tidsbrist. På måndag ska den vara preliminärt klar för att vara helt klar den 9:e nästa fredag.

Tänkte att ni skulle få ett litet smakprov av den och då från bakgrundsdelen om just Stockholmsutställningen 1897 vad det var för någon stor händelse i Sverige.

Stockholmsutställningen 1897 eller som den egentligen hette Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897 var den sista stora utställningen i Sverige under 1800-talet och skulle komma att bli en sann folkfest utan dess like.[1] Utställningen var belägen på Djurgården i Stockholm och pågick från den 15:e maj till den 3:e oktober och hade cirka 1 200 000 - 1 500 000 besökare. Jämförelsevis med övriga Europeiska utställningar var denna siffra väldigt låg, då t.ex. Parisutställningen 1900 hade hela 48,1 miljoner besökare och den 1889 i Paris 32,4 miljoner.[2] Utställningen var uppdelad i konstutställningen och industriutställningen. Konstutställningen bestod av fem sektioner; 1) målningar och teckningar, 2) skulptur och medaljer, 3) arkitektur, etsningar, gravyrer och litografier, 5) konstnärligt utförda föremål som inte passar in i någon av de övriga kategorierna. Inom industriutställningen fanns det nio sektioner; 1) uppfostran, undervisning, vetenskapliga hjälpmedel m.m., 2) husslöjdsarbeten, 3) ingenjörs- och byggnadsväsen, 4) industri, hantverk, 5) maskiner, redskap, transportmedel, 6) skeppsbyggeri, sjöfart, fiske, fiskodling, 7) elektricitet, 8) krigsväsen, 9) sport- och turistväsen. Med hjälp av alla dessa olika sektioner skulle utställningen visa upp hur samhällslivet tedde sig under 1800-talets sista decennium.